måndag 29 december 2014

2014 var ett mycket bra filmår där både högbudget- och lågbudgetfilmer visar att det fortfarande går att skapa intressanta och engagerande filmer så länge det finns en berättelse att berätta. 2014 visade även med tydlighet med vilken kraft som teveserier levererar högkvalitativ filmunderhållning, i ett mindre och samtidigt större format. Det blir som vanligt en lång lista, så häll upp lite kaffe eller julmust innan vi går genom vad undertecknad minns bäst av året som gått!


Skräck
Afflicted –Två amerikanska killar semestrar i Europa och gör samtidigt en blogg om sina upplevelser.Den gamla Hassan-sanningen om ”att man får passa för vad man tar hem” har aldrig varit mer sann.

Annabelle – James Wan producerade denna sjuttiotalsdoftande prequel till The Conjuring som är betydligt bättre än vad den borde vara. Glöm alla nonsensrubiker i kvällstidningar om att filmen i sig skulle få ungdomar att förstöra biosalonger, det är som att skylla på joysticken när man spelar ett spel dåligt. Annabelle är inte lika  otäck som The Conjuring men har ett par nagelbitarscener. I rafflande fyrfärg.

As above, so below  - En found horror som utspelas i katakomberna under Paris gator. Inte helt klockren, men har sina stunder och blir ,i likhet med förra årets Evidence, rätt intensiv mot slutet. Ordstävet ”Slutet gott, allting gott” skrevs inte till den här filmen.

Big bad wolfes – Det är inte ofta undertecknad ser på israeliska thrillers, men denna film om hur en polis vill fånga in en barnamördare och få denna att erkänna sina brott var oväntat bra. Bra skådespelare som klarar av balansen mellan allvar och komedi i en film som är intressant rakt genom. 

The Borderlands – Vad är det egentligen som händer i den gamla stenkyrkan på engelska landsbygden? En found horror film som, trots sitt makliga tempo, är rätt spännande.

Borgman – Sjukt bra surrealistiskt holländskt drama/thriller som lätt skulle kunna varit inspelad på 1970 eller 1980-talet. Ju mindre man vet om filmen desto bättre. Dock är det bra att tycka att surrealistiska filmer är kul att se på.

Blood glacier – Österrikisk skräckfilm som går "all in" med splatter och insekter. Filmen tar sig inte ett dugg på allvar vilket är till dess fördel. Entomofober gör sig icke besvär med denna film.

Deliver us from Evil- Glöm ”baserad på en riktigt historia”-monikern och se filmen för vad den är. En polisman dras in i ett brutalt fall där det verkar som att onda krafter har ett finger med i spelet. Välspelat av Eric Bana och Sean Harris med ett extra plus för en superintensiv scen i slutet av filmen.

Död snö 2 – Mer nazizombies i Norge. Jag stämmer inte in i kören om att Död snö 2 är så fantastiskt bra då jag tyckte att första delen var både roligare och bättre. Därmed inte sagt att del två inte har sina stunder och att den faktiskt är en NORSK zombiefilm som hyllas runt om i världen! Varför kan inte vi i Sverige göra sån här film i stället för Sune i Fjälllen och Micke och Veronica, det är fan ett mysterium.

Extraterrestial – Om E.T vore en skitstövel, inte tappade bort sina kompisar och hatade människor skulle kanske detta har hänt? Ännu en found horror film där folk tycker att det är en god idé att spela in allt som händer med massa kameror. Bara för dig som tycker att Närkontakt av tredje graden är för tam och mesig.

Godzilla – Gareth Edwards gjorde faktiskt en remake av Godzilla på nästan rätt sätt.Lite för mycket ”human interest” och lite för lite stadsstampande, men med denna film är ju bakgrundshistorian avklarad. Hoppas att Mecha-Godzilla är med i del två!

Housebound – Något överskattad Ny Zeeländsk film som tyvärr tappar greppet efter två tredjedelar. Det är synd för skådespelarna gör vad de ska och filmen fram tills dess är både rolig, spännande och snyggt filmad. 

Mr. Jones – Par semestrar i stuga och hittar konst i omgivningarna i naturen som är skapad av den mytomspunne Mr. Jones (inte Richard Gere). En found horrorfilm som tar ett extra varv och som blir oväntad. Ungefär som svensk politik 2014.

Open windows – Elijah Wood fortsätter att imponera efter Maniac remaken. Woods karaktär har vunnit en internettävling och ska få träffa sin idol i anslutning till hon har premiär på sin senaste film. Saker går snabbt utför och den ”all acess” som Woods ville ha, blir snabbt för mycket. Spännande och innovativ film som utspelas helt och hållet via ”öppna fönster” på Woods dator. Av regissören till fantastiska Timecrimes.

The Sacrament – Found horror som blandar Jim Jones, Vice och mockymentry till en habil film om människans strävan att hitta en grupp att passa in i och dö tillsammans med. Varför filmskaparna inte gjorde en film om Jonestown på en gång är i och för sig en gåta. 

Willow creek Bobcat Goldthwait, den skrikiga polisen i Polisskolan-filmerna, har på senare år regisserat lite film och Willow creek har varit sjukt hypad på förhand. Par ger sig ut för attt leta reda på Bigfoot genoem att följa i de fotspår som tidigare ögonvittnen har gått (och letar självklart då efter Bigfoots fotavtryck och inte ögonvittnena. Willow creek är inte en dålig film, men den är inte heller någon speciellt bra film. Filmen får två Harry av fem 


  Action
The Expendabes 3 – En film som följer de två första med samma recept fast med fler ingredienser som Wesley Snipes, Mel Gibson och en sockerspeedad Antonio Banderas. Underhållande och trevlig. Mycket pang-pang för den som inte är insatt i genren...


Escape plan  - Med actionikonerna Stallone och Schwarzenegger ställs förväntningarna ganska högt, och självfallet så gå det inte att uppfylla dessa. Det är synd för filmen börjar faktiskt ganska bra, men manuset är alldeles för tunt och fantasilöst.  Det krävs inte en Einstein för att räkna ut hur den slutar om jag säger så. Dock har Stallone och Schwarenegger kul samspel.


The Raid redemption – Ojojoj, dryga två timmars ultravåld med händer, fötter, knivar, pistoler, hammare(!) och basebollträ som vapen slår sig denna film in på platsen som 2014 års våldsammaste film. Även fast jag gillade första filmen mer än denna, går den inte av för hackor, och biljaktsscenen är ta mig tusan suverän. En extra roundkick för ”Hammergirl”!



Drama
All is lost – Gamla hjärtekrossaren Robert Redford imponerar stort i denna film där han lyckas hålla åskådaren i ett järngrepp trots att han är den enda skådespelaren och nästan total avsaknad av dialog. En ensamseglare vaknar upp på sin båt och upptäcker att han seglat på en container, som ramlat av ett lastfartyg, varpå hans båt läcker in vatten. På ett intimt och närvarande sätt får åskådaren vara med ombord och dela de upplevelser som karaktären genomlider. Filmen heter All is lost...

American hustle – Årets combover går till Christian Bale I denna underhållande dramakomedi med utsökta Jennifer Lawrence, Bradley Cooper och Louis C.K. En film om svindlare som svindlar åt alla håll och kanter. Väl värd att se.

Captain Philips – Tom Hanks spelar kapten Philips vars fartyg blev uppmärksammat i media då det bordades av somaliska pirater. Vad som lätt hade kunna blivit en tråkig och förutsägbart biografiskt drama, har istället blivit ett nervigt nagelbitande drama där Hanks blir utspelad av Barkhad Abdi som den nervösa somaliska piraten. Mycket sevärd.

Out of the furnace – Lågmält hämnddrama med Christan Bale, Casey Affleck, Woody Harrelson, Sam Shepard och Willem Defoe är värd att se bara för rollistan! 

Wolf of wall street – Alltså… vilken film! Martin Scorcese tröttnar aldrig på att göra film och utvecklas fortfarande som regissör. Wolf of wall street är en syskonfilm till Maffiabröder i tonen och den svämmar över i färg, form och underbara skådespelare. 1980-talets pengavansinne i aktievärlden har aldrig tidigare berättas med sådan frenesi och humor som i denna film. Att Leonardo DeCaprio inte har fått någon Oscar än är skandal!


Gone girl – David Finchers återkomst (efter det underliga valet att göra remake på Män som hatar kvinnor) är en skön thriller med i sann ”Fincher”-anda. Ben Afflek och Rosamund Pike är mycket bra i huvudrollerna.



Komedi
Dum och dummare två – Jim Carrey och Jeff Daniels återvänder som Harry och Lloyd och resultatet är faktiskt inte alls så pjåkigt och huvudelen av skämten fick mig att fnissade en hel del i biosalongen. Manuset känns klassiskt linjärt 1990-tal och får plats på baksidan av ett frimärke med plats kvar för ett frimärke. Men det gör inget, det är trevligt att se Harry och Lloyd igen.


The Grand Budapest hotel- Wes Anderson, vars filmer nästan rankas som en egen filmgenre vid det här laget, har gjort årets serietidning med The Grand Budapest hotel. En skön, lättsam, skröna med ett symmestriskt foto som får Peter Greenwaway att bli grön av avund. Med en rollista som imponerar (Bill Murray, Ralph Finnes, Edward Norton, Harvey Keitel, Jude Law, Tilda Swinton, F. Murray Abraham med flera) är det ändå historien som man minns efter filmen. Ett extra plus för den TinTin inspirerade sekvensen!



Fantasy
Hercules – Jag vet, filmen är egentligen inte bra, men jag titttade inte på klockan en enda gång under filmen, vilket är ett gott betyg i sig (nej, jag sov inte). The Rock som Hercules är ju inte något direkt överraskande val av castingfolket, men som vanligt charmar han sig genom rollen. En, som jag brukar säga, bra matineéfilm en söndagseftermiddag.

Hobbit 3, The – Battle of the five armies
Så, då kom den till slut. Peter Jacksons sista del i Sagan om Midgård. I de två  första delarna av The Hobbit, har jag saknat något väsentligt (det är då inte dvärgar som saknas i alla fall, det är lite för många av dem) i tonen av filmerna. Det har varit lite för polerat och lite för mycket påklistrad humor. Med det sagt så ska det tilläggas att det är ett historiskt projekt som Jackson dragit i hamn och det är imponerande inte bara i skala och tid. Battle of the five armies avslutar The Hobbit-filmerna på bästa möjliga vis. Smutsen, svärtan och våldet är tillbaka och undertecknad ger filmen fyra Gandalfhattar av fem möjliga.




Dokumentär

Jodorowsky´s Dune – 2014 bjöd säkert på fler dokumentärer men denna är den enda du behöver se. Alexandro Jodorowsky är ett unikum i filmvälden och vet du inte vem han är...skäms!  Jodorowsky´s Dune förtäljer historien om hur det inte blev att Jodorowsky gjorde vad som skulle kunat blivit världens bästa science fiction film, och vilka samarbeten som möjliggjordes tack vare att projektet aldrig blev av. Sjukt rolig intressant och häpnadsväckade dokumentär. Om någon funderar på sen julklapp till mig är jag lite sugen på den där Jodorowsky/Moebius manusboken som finns i så många exemplar....



Science fiction
The edge of tomorrow  Groundhog day möter Starship Troopers. Ännu en otroligt bra science fictionfilm med Tom Cruise, inte lika snygg som förra årets Oblivion, men med en större dos humor och action. Missa inte en lysande Bill Paxton i liten biroll.

Snowpiercer – Det tycks som att jag är ensam om att vara lite ljum i mottagandet till denna film. Det kunde blivit hur bra som helst med Joon-Ho Bong som regissör, Chris Evans, John Hurt, Kang-Ho Song och Ed Harris, men tyvärr greppar inte filmen tag i mig alls. Runaway Train möter Noaks ark i framtiden... typ.  


The Zero theorem – I likhet med Jacksons Hobbitfilmer så har Terry Gilliams senaste film alla av regissörens signum i produktiosdesign och regi, men ändå är det som att det saknas något. Men en dålig Gilliam är, trots allt, en Gilliam.  



Hit and miss a.k.a synd på så rara ärtor
Anchorman 2 – Till skillnad från Dum och Dummare 2 så ror inte Ferrell denna skuta i hamn.

Bad Grampa – Hade filmen varit 1 timma kortare hade den varit roligare.

Bad Milo – Årets Brain damage?

Grudge match – Hit and miss som sagt... De Niro och Stallone i boxingskomedi.

The Monuments Men – En verklighetsbaserad ”heist”-rulle som utspelas under andra världskriget av och med George Clooney, Matt Damon, Bill Murray, Cate Blanchett, Jean Dujardin och John Gooodman borde ju faktiskt bli en mer underhållande film.


Stonehearst Asylum – En film med snygg scenografi, bra skådespelare och en potentiell spännade historia slarvas bort. Riktigt synd.





Hur tänkte ni nu? - eller fuck you Hollywood!
Into the storm – Urblåst film… på alla sätt och vis.

Pompeij – En av världshistoriens intressantaste naturkatastrofer som bakgrund till ointressant kärleksdrama. VARFÖR?

Noah – Ja, vad ska man säga… men “änglasekvensen” tycker jag gör filmen värd att se.

Robocop – 10 goto bed
Syntax error.
Syntax error.
Syntax error.
Syntax error.
Syntax error.
Syntax error.
Syntax error.


I, Frankenstein – Hur många svältande barn hade kunnat räddats i det fall budgeten gått till välgörande ändamål I stället? Hur får jag tillbaka mina nittio minuter jag slösade bort på denna stendöda film, som inte ens Victor Frankenstein skulle få fräs i med alla åskväder i världen?

Penny Dreadful



Teve
Sonic highways  -En vacker och gripande musikresa av Dave Grohl om skapandet av Foo Fighters senaste skiva och en hyllning till musiker och den kraft som musik har för att föra oss människor tillsammans.

Walking Dead – Serien stapplar på bra och jag är glad att luktteve inte finns... inte så mycket för zombierna utan mest för hur mycket Rick måste stinka...

Game of thrones – En serie som håller hög klass rakt genom och som varje fantasyfan bör följa. Winter is coming!

Hell on wheels – Teverutans bästa westernserie alla kategorier. Sista säsongen har varit lite ojämn, men undertecknad satt minsann och torkade tårarna under ”Elam Fergusen” avsnittet. En serie som lever tack vare bra miljöer och en mycket bra skådespelar ensamble med Anson Mount i spetsen.

House of cards – Teverutans mest älskade psykopat imponerade stort i andra säsongen tack vare de lysande Kevin Spacey och Robin Wright.

Boardwalk empire – Nu är sagan slut. Jag tackar Martin Scorsese för denna underbara serie om Atlantic City under förbudstidens USA. Högkvalitativt rakt genom och Steve Buscemi, Shea Whigam, Michael Shannon, Gretchen Mol och resten av skådespelarna har gjort ett ypperligt arbete. Extra poäng för begåvade, och vackra, Patricia Arquette och två extra för Bobby Cannavale!

Testeds podcast The Adam Savage project – Inte en teveserie jag VET, men varje onsdag efter jobbet surfar jag in till  http://www.tested.com/podcast/ och lyssnar när Norm, Will och Adam pratar om film, konst, skapande, familj och så vidare under en halvtimma.

Penny Dreadful – Årets teveöverraskning! Eva Green, Timothy Dalton, Josh Harnett spelar huvudrollerna I denna historia som utspelas I utkanten av Bram Stokers Dracula. Otäck, snygg och välspelat!

True detective - Matthew MacConaughey och Woody Harrelson briljerar i denna tuffa och ödesmättade polisthriller som utspelas i amerikanska södern. Serien utspelas i två tidsåldrar och skådespelarna blåser liv i sina karaktärer på ett fantastiskt vis. Matthew MacConaughey visar att han är en skådespelare av rang och den skickligt utförda sex minuterssekvensen utan klipp är av många rankad som årets tevehändelse. 

Bäst!
Guardians of the Galaxy – Så är det. 2014 års bästa film är James Gunns sjukt underhållande rymd/action/komedi! Förra året var det Gravity, en annan rymdfilm, som nöp första platsen för mig, och i likhet med den så tar Guardians of the Galaxy tag i en genre, skakar om den och ser till att bara ta de gottaste bitarna. Gravity var minimalistisk, Guardians of the Galaxy är allt annat än det. I stället för en mörk dystopisk värld, målar Gunn upp ett färgsprakande universum och målar med kontrastrika färger och mönster. Historien om den lilla pojken, Peter Quill, som kidnappas från jorden för att växa upp och bli Starlord är den mest underhållande science fictionfilmen på mången dar. Tonen i den ligger väldigt nära Rymdimperiet slår tillbaka, en film som hade mycket action och drama, men som även hade en  stor portion humor. Jag tänker inte gå in på hur bra Chris Pratt är, hur fin Groot är, hur rolig Rocket är, hur tuff Ronan ser ut, hur farlig Nebula verkar vara inte ens hur charmig Yondo Udonta är. Guardians of the Galaxy är en film som du själv får upptäcka!




Denna lista skrevs till tonerna av skivorna (ja, det tog så lång tid) Unisonics Into the light, Sancuarys The year the sun died, Triptykons Melana Chasmata och Dios Holy Diver.