söndag 27 december 2009

2009 års filmer. Kanske inte de bästa, men de jag kommer ihåg!

Då mitt minne lätt kan mätas med en guldfisks vad gäller att komma ihåg saker ibland, ska jag it försöka ge mig på ett par ”årets film”-listor. Sen är det fan inge ”bäst" eller så, utan de filmer som hänger kvar i minnet, i total oordning! Jag har glömt massor med film jag sett, det är jag medveten om, men dessa är de jag kommer på direkt och det kanske är det som räknas?

Sci fi


2012 – ja, den ÄR korkad så det förslår, den ÄR full av platta karaktärer och ja… den ÄR förutsägbar, men jag skiter i det. Jag hade inte tråkigt under filmen och många av effekterna är spektakulärt snyggt gjorda. Ibland räcker det. Eat your heart out Bergman! (ja, hunden klarade sig…)



Transformers 2 - ja, den ÄR korkad så det förslår, den ÄR full av platta karaktärer och ja… den ÄR förutsägbar, men jag skiter i det. Jag hade inte tråkigt under filmen och många av effekterna är spektakulärt snyggt gjorda. Ibland räcker det. Eat your heart out Bergman! (ja, Shia Le Böf klarar sig…)


 
Star Trek – En trevlig överraskning! Jag är personligen ett stort fan av Star Trek - The Next Generation och anser att fler ungdomar skulle lära sig av Kapten Picards visdom och moraliska ståndpunkter, men har aldrig haft någon större kärlek till originalserien. Därför är det skönt att JJ. Abrams har lyckats få liv i den gamla skutan med Kapten Kirk och Spock på ett sätt som tilltalade både Trekkers och icke-frälsta. Det är inte illa pinkat!



District 9 – Sci-fi, politik, humor och splatter möts i ett grymt underhållande och bra sydafrikansk film!



Terminator Salvation – Vad tusan! Så dålig är den ju inte alls, och om McG och gänget får för sig att göra ett par filmer till så är inte jag den som klagar. Att den sedan inte är en ”James Cameron” film är ju en annan sak. Men då Cameron inte kommer att återvända till Terminatorfranchisen så anser jag hur som helst att McG (sitt larviga namn till trots) inte slarvade bort sin chans att få utveckla mytologin kring John Connor och mänsklighetens krig mot maskinerna.



Avatar- Ja, vad ska jag säga… James Cameron kan ju inte göra något halvdant eller dåligt. Visserligen så har jag inte haft ynnesten att få se filmen i 3D (curse you bad economy!), och jag förstår att jag inte ”sett” Avatar egentligen i och med det. Men idag bortser jag från det( jag har sett alla James Camerons biofilmer på bio i alla fall! Till och med Piraya 2 – de flygande mördarna!).
Avatar är inget mindre än ett filmiskt mästerverk. Javisst kommer tekniken förfinas och Avatars special effekter kommer att överträffas av magikerna i Hollywood inom kort, men det är visionen som Cameron har och hans stenhårda vilja att presentera en värld ingen tidigare sett som är så underbart att få uppleva. Från The Abyss digitala vattententakel vidare till T-1000 "flytande" metallkropp i T2 över till Titanics visuella trolleri och nu till sist Avatars kompletta digitala värld, har Cameron än en gång bevisat att han är en av de stora auteurerna.
Jag tänker inte skriva mer om Avatar idag. Då kommer jag inte att kunna stoppas och ingen kommer att orka läsa genom resten av texten sen.

Skräck



Zombieland – högbudget film om en härligt zombie-apokalyptisk värld, som påminner om Shaun of the Deads-anda (inet Shaun the Sheep). Roligt berättad, roligt skriven och roligt spelad, med en fantastisk pytte-cameo av Bill Murray.



Paranormal activity – det är skönt att se en film som går rakt på sak, struntar i pengar, struntar hur en spökfilm ska berättas och som faktiskt lyckas kännas autentisk. Med en bra historia och bra skådespeleri kommer man långt. En kassasuccé som faktiskt nästan är så läbbig som reklamen påstår… Javisst går det fortfarande att göra lågbudgetfilmer med skakig handkamera utan att jämföras med Blair Witch Project! …oops!



Orphan – Det är inte lätt att förlora ett barn, och många försöker fylla det gapet med att adoptera ett barn. Nu har mammsen och pappsen i filmen redan två barn, men i ett försök att hedra det barn de väntade som dog, adopterar de en flicka. Bad choice! Orphan är den bästa ”elaka-barn” film på mycket länge och det mycket tack vare ett sensationellt bra skådespeleri av 11-åriga (nu 12) Isabelle Fuhrman. Och jag tycker att det är jobbiga tonåringar här hemma…

Animerat



Coraline – underbart skruvad dockanimeradfilm som fungerar för hela familjen, ja, kanske inte för de allra minsta. Selick som gjorde Nightmare before Christmas har här lyckats otroligt bra med att beskriva Coralines och hennes längtan efter en roligare familj och ett mer spännande liv. Tyvärr som i många sagor… man ska vara försiktig vad man önskar…


 
Race to witch mountain – Den mest fartfulla barn/ungdomsfilm jag sett. The Rock agerar chaufför/barnvakt åt ett par utomjordlingar som behöver hjälp att hitta en artefakt. Filmen börjar med en rivstart, fortsätter med plattan i botten och slutar med en handbromsvändning i full karriär. Hade jag varit 13-år hade jag kissat på mig av lycka till en sån film. En blandning av Terminator 2 och E.T.


 
Ica age 3 – Historien är lika välutvecklad och avancerad som del 8 I Landet för länge sedan, men vad spelar det för roll? Ice Age filmerna handlar om karaktärerna (precis som Madagaskar filmerna). Det är billiga skämt, råa skämt, roliga skämt staplade på varandra och Simon Pegg ger sin röst till en av de roligaste animerade karaktärerna på länge!

Komedier



The Hangover – Välskrivet, roliga karaktärer, skruvade situationer, billiga sexskämt och hysteriskt kul!



Sex drive – Välskrivet, roliga karaktärer, skruvade situationer, billiga sexskämt och hysteriskt kul!



Bruno – Välskrivet, rolig karaktär, skruvade situationer, billiga sexskämt och hysteriskt kul!
Ehhhh…. Är det så att det är någon speciell sorts humor som Antichrister uppskattar mycket just ny tro?

Serier



Medium – Medium kanske inte är den mest välskrivna, originella eller mest sensationella teveserien. Men det är få teveserier som jag saknar så mycket när den inte sänds som just Medium. Samspelet mellan skådespelarna är trovärdigt och varmt, och allt med Patricia Arquette är värt att se!



Dirty jobs – Mike Rowe är en intressant man. I köp-o-släng samhället nummer ett (amerika om du inte fattade det dumskalle) så lyfter han fram män/kvinnor som arbetar med vidrigt skitiga, äckliga och farliga jobb som ser till att samhället går runt. Inte bara en fascinerande inblick i hur underliga abeten det finns, utan ett socialt patos och ett sätt att skapa opinion för den nerskräpning som vi människor utför. Sen är han jävligt rolig att lyssna på. Mike Rowe, en smart amerikanare!


 
Mythbusters – Två smarta amerikanare till. Har du inte sett Mythbusters rekommenderar jag det å det skarpaste! Förutom Adam o Jamie får inte Tory, Grant eller Kari glömmas bort!



Curb your enthusiasm – Precis som med Seinfeldt så fattar jag galoppen efter 5-7 säsonger. ”Simma lugnt Larry” har passerat mig totalt, och så här i efterskott kan jag inte fatta hur det gått till. Sensate säsongen är grymt rolig och Larry David (som skrev Seinfeldt för er som inte vet) är fan inte klok någonstans, skämtar med allt, om allt och är en härlig cyniker.

Det var det jag kom på om 2009. Jag vet som sagt att mycket är glömt, men vad tusan... så är det. Vi får hoppas att 2010 blir ett bra år!