onsdag 28 augusti 2013

The Evil Dead



Precis som i en skräckfilm hittade jag faktiskt den första VHS versionen jag såg av Sam Raimis klassiska The Evil Dead från 1981 på en trottoar i hemstaden Laxå, året bör ha varit 1985. Där utanför en kyrkogård låg ett övergivet blått videofodral med en kopierad film i. På på kassetten stod det skrivet "Evil Dead". Det måste varit ett omen för filmerna om den ständigt oturs- (och demon) förföljda Ash har sedan följt mig genom mitt liv.

Från att ha varit en lågbudgetproduktion inom skräckgenren utvecklades Evil Dead filmerna till att inkorporera fler och fler komiska inslag, varpå den tredje delen är lika delar komedi, skräck och fantasy. Regissören Sam Raimi kämpade vidare i filmbranschen och fick sedermera sitt genombrott med sina filmer om Spiderman och nu senast Oz. Huvudrollsinnehavaren i de tre Evil Dead-filmerna Bruce (Don´t call me Ash) Campbell har dock stannat kvar i lågbudgetgenren och under åren lopp byggt upp en stabil och trogen fanskara med filmer som Bubba Ho-Tep, Waxwork 2, Flykten från L.A och inte minst gästspel i en uppsjö av teveserier som Xena - warrior princess.


Lucy Lawless och Bruce Campbell i Xena


Fans av serien har länge efterfrågat en uppföljare. Mången var klagoljuden och stönen från fanskaran när en reboot avThe Evil Dead utannonserades förra året. Fede Alvarez som fått i uppdrag att regissera denna film hade inte ett lätt arbete framför sig (uppdrag och uppdrag, han pitchade en idé till Raimi som nappade på den). Hur rebootar man en klassisk film utan att dra på sig en förbannelse från både fans och onda demoner?


Ellen Sandweiss som Sheryl i The Evil Dead från 1981

Fede Alvarez utgick INTE  från att göra en remake av original filmen, utan skapade en slags uppföljare som utspelas samma universa, och kanske utspelas hela berättelsen till och med samma stuga i skogen? Alvarez byggde även ut bakgrundshistorien, satte in nya karaktärer samt gav sig tusan på att filmen skulle vara en återgång till originalfilmens mer blodiga och ondskefulla ton. Hur lyckades han då utifrån min synvinkel? Mycket bra tycker jag. Visst finns det saker att klaga på, men det är ju inte så att originalfilmen inte har fel här och där...

Det var länge sedan jag vred mig så av obehag vid åsynen av den smärta som vissa karaktärer råkar ut för samt kände att jag faktiskt tittar på en skräckfilm gjord för vuxna. Det som demonerna utsätter karaktärerna för är inte bara gjort "på riktigt" utan även med skärpa och precision. 

Våldet är "evil dead" våld, kladdigt, brutalt och organiskt. Dock har Alvares även satsat delar av filmens uppbyggnad på att försöka skapa något flerdimensionella karaktärer så att vi som åskådare faktiskt engagerar i oss i de situationer som uppstår i filmen. Manuskriptet och karaktärsbeskrivningarna är ju inte något litterärt överlägset eller lika utsnidat som i Tolkiens världar, men i den genren som The Evil Dead tillhör behöver det inte vara mer än så här. Ungdomar kommer till stuga. De har kul. Sen har de inte lika kul. Några dör. Några/någon överlever. The End. 


Jessica Lucas i The Evil Dead 2013
Jag uppskattar den nya mytologin (eller bakgrundshistoria) som Alvares fört in i filmen och även den nya designen på Necromonicon ex mortis (roughly translated as Book of the dead).
Även designen på de demonbestatta karaktärerna håller sig kvar vid ursprunget, har special effektsskaparna nya material att använda till de olika praktiska effekterna som utmärker filmen gör effekterna mer realistiska och taktila. Dessutom har Alvares använt ett minimum av dataeffekter i filmen vilket gör våldet och blodsutgjutelserna både mer grafiska och kännbara. Tyckte du att Ash råkade illa ut i originalfilmerna... think again. Dessutom är både fotot i filmen av yppersta klass och ljudläggningen är mycket bra.


Jane Levy i The Evil Dead från 2013
Hör du dig själv sucka högt när du läser om den papperstunna intrigen i denna genre är inte The Evil Dead för dig. I och för sig kan du ge filmen Cabin in the woods en chans. Den är både en kärleksförklaring till genren, samtidigt som den påpekar de inkonsekventa och ofta bizarra saker som sker i denna genre. Fansen av den ursprungliga Evil Dead trilogin verkar i alla fall ha emottagit Alvarez reboot med öppna armar. Självklart finns det konservativa och kritiska röster, men i slutändan är det upp till dig som åskådare att skapa din egna uppfattning av filmen. Förvisst är det så att bara för att någon älskar en film, behöver inte du göra det och vice versa. Till sist, repetera efter mig: Kanda... Estradta... Mantos.. Bemilas... Nat... Nos Veratos... Kanda...Mantos... Kanda... Klaatu verata nikto"



P.s Du som tappade bort din Evil Dead där på trottoaren i Laxå för snart 30 år sedan, tack!







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar